Esperanto-sveda vortaro

Anders Sundman nu finis Gon kaj komencos Hon.

A Magnus Sundman
B Carl-Olof Selenius
C Olof Pettersson
Ĉ Carl-Olof Selenius
D Anders Sundman
E Anders Sundman
F Anders Sundman
G Anders Sundman
Ĝ Carl-Olof Selenius
H Anders Sundman
Ĥ Leif Nordenstorm
I
J
Ĵ
K
L Bengt Hedlund
M Bengt Hedlund
N
O
P Leif Nordenstorm
R Bengt Hedlund
S Anders Sundman
Ŝ Magnus Sundman
T Martin Häggström
U Martin Häggström
Ŭ Martin Häggström
V Martin Häggström
Z Anders Sundman

Nu är en ny bokstav färdig att lägga in i ordboken. Det är L som Bengt Hedlund har skrivit in och som jag har granskat och gjort vissa ändringar på. Bokstaven ligger i Dropbox-mappen Vortaro versio 2.

Nu börjar Anders Sundman med I. Aktuell lista på våra ansvarsområden är:
A Magnus Sundman
B Carl-Olof Selenius
C Olof Pettersson
Ĉ Carl-Olof Selenius
D Anders Sundman
E Anders Sundman
F Anders Sundman
G Anders Sundman
Ĝ Carl-Olof Selenius
H Anders Sundman
Ĥ Leif Nordenstorm
I Anders Sundman
J
Ĵ
K
L Bengt Hedlund
M Bengt Hedlund
N
O
P Leif Nordenstorm
R Bengt Hedlund
S Anders Sundman
Ŝ Magnus Sundman
T Martin Häggström
U Martin Häggström
Ŭ Martin Häggström
V Martin Häggström
Z Anders Sundman

När det gäller bokstaven i har jag stött på en frågeställning jag tänkte man kanske kunde ta upp här. Där ingår ju ett antal ord av typen ia, ial, iam, ie, ien, ies, io, iu osv. RL har i manus valt att presentera dem samlade som att de har roten "i", vilket klassas av PIV som "ne-Fundamenta artifakaĵo", som alltså inte PIV följer (även om man noterar att det rekommenderas av Zamenhof själv). PIV har i stället först i/o med bara i/a som avledning, medan ial, iam, ie, iel, ies osv ses som självständiga ord som presenteras där de i så fall hör hemma i bokstavsordning, dvs "utspritt" över bokstaven i. Hur bör vi göra?

Anders skribis:

När det gäller bokstaven i har jag stött på en frågeställning jag tänkte man kanske kunde ta upp här. Där ingår ju ett antal ord av typen ia, ial, iam, ie, ien, ies, io, iu osv. RL har i manus valt att presentera dem samlade som att de har roten "i", vilket klassas av PIV som "ne-Fundamenta artifakaĵo", som alltså inte PIV följer (även om man noterar att det rekommenderas av Zamenhof själv). PIV har i stället först i/o med bara i/a som avledning, medan ial, iam, ie, iel, ies osv ses som självständiga ord som presenteras där de i så fall hör hemma i bokstavsordning, dvs "utspritt" över bokstaven i. Hur bör vi göra?

Jag är ju ingen expert, på något sätt, men det kanske är bra i det här fallet. Innan jag läste ovanstående fråga har det nog aldrig fallit mig in att fundera på ämnet. Men om jag skulle svara instinktivt och från oinitierat håll, så skulle jag nog helst vilja att de kom tillsammans, eftersom man oftast letar efter ett av dem för att veta vilket man ska välja. Jag tänker på dem i klump, och det är så jag lär ut dem. De hör kognitivt samman, även om de inte gör det grammatiskt, fast det gör de väl...?

Men å andra sidan blir man kanske lite förvirrad om de inte står i bokstavsordning. Med en korrelativtabell som försättsblad kanske man kan komma runt problemet lite, om det är den samlade uppfattningen att PIV, inte pappa som ska styra i frågan.

Jag menar att vi bör behandla ie, ial, iam, ies, iu o.s.v som självständiga ord. När vi gör den slutliga genomgången av materialet har vi tillfälle att ompröva, om vi fram till dess har kommit fram till något annat.